Sommartid

innebär att lokal tid justeras fram (vanligtvis en timme) under en del av året för att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren. Sommartid används i omkring 70 länder runt om i världen, mer än hälften av dem i Europa.

I tropikerna är sommartid ovanligt (men förekommer), eftersom skillnaden mellan sommar och vinter är mindre. Även i länder närmare polerna gör sommartid mindre nytta eftersom dagsljuset på sommaren i många fall sträcker sig hela det vakna dygnet (trots det har de länderna i allmänhet sommartid). Sommartid användes första gången sommaren 1916, då Tyskland, Sverige, Storbritannien och flera andra länder hade sommartid.

Europa

I de europeiska länderna, utom Island, infaller sommartid mellan den sista söndagen i mars och den sista söndagen i oktober. I västeuropeiska tidszonen (WET, GMT, UTC+0), centraleuropeiska tidszonen (CET, UTC+1) och östeuropeiska tidszonen (EET, UTC+2) växlas mellan sommar- och normaltid vid samma klockslag: 01.00 UTC. Denna sommartid är också föreskriven i ett EU-direktiv. Direktivet undertecknades under Sveriges ordförandeskap av Bosse Ringholm, under en kortare tid hade sommartiden harmoniserats på prov inom unionen.

I Ryssland sker omställningen på samma datum, men klockan 02.00 lokal normaltid i respektive tidszon.

Island använder inte sommartid alls, lokal tid är alltid densamma som UTC, en timme före vad landets läge egentligen motiverar.

Sverige

Sverige införde 1916, samma år som flera andra länder, sommartid på försök mellan den 15 maj och den 30 september, men bönderna protesterade så mycket att försöket inte upprepades efterföljande år.

Efter det impopulära sommartidsförsöket i Sverige, 14 maj–30 september år 1916, infördes sommartiden i landet först år 1980. Det året började sommartiden i Sverige första söndagen i april och avslutades sista söndagen i september, klockan 1.00 UTC. Åren 1981–1995 började den svenska sommartiden sista söndagen i mars och avslutades sista söndagen i september. Sedan 1996 har hela EU gemensam sommartid: den börjar sista söndagen i mars och slutar sista söndagen i oktober. I Sverige regleras sommartiden i förordning 2001:127 om sommartid. Denna förordning baseras på EU-direktivet.

Under sommartiden står solen som högst cirka klockan 13.00 (Haparanda 12.25, Stockholm 12.50, Göteborg 13.10) Tiden varierar några minuter på grund av jordens elliptiska bana runt solen och jordaxelns lutning och orternas longituder. Skillnaden i sann soltid mellan Koster längst i väster och Haparanda längst i öster är cirka 50 minuter .

Fördelar

Den huvudsakliga fördelen med sommartid är att man utnyttjar dygnets ljusa timmar bättre. Eftersom ytterst få människor är uppstigna på morgonen då solen går upp i juni, "senarelägger" man solens uppgång genom att flytta fram klockan en timme. Däremot är betydligt fler människor vakna på kvällen då solen går ned, och får därmed i och med sommartiden en extra ljus timme under den vakna delen av dygnet. Den praktiska nyttan av detta är dock omtvistad eftersom väldigt många idag har flextid och skulle därför själva kunna välja om man vill stiga upp tidigare eller senare på dagen för att maximera dygnets ljusa timmar.

Slutligen har det hävdats att det är en energisparande åtgärd, eftersom fler människor är vakna under den ljusa delen av dygnet, och dessa då inte behöver ha lampor tända i lika stor utsträckning. Det här är däremot omdiskuterat, och några större undersökningar har faktiskt inte gjorts i Sverige, trots att det var ett stort argument när sommartiden infördes.  Viss amerikansk forskning tyder på att det kan röra sig om en energibesparing som är i det närmaste försumbar eller till och med att sommartiden leder till ökad energianvändning genom en ökning av energikrävande aktiviteter.

Nackdelar

En nackdel är att man måste ställa om alla klockor två gånger om året. Ett speciellt problem inställer sig just kring det klockslag då skiftet ska ske. När man övergår från normaltid till sommartid förlorar man plötsligt en timme på dygnet, och när man återställer normaltiden efter sommartiden kommer samma klockslag två gånger. Det blir en mängd praktiska problem, som kräver speciella övergångsbestämmelser. Det kan till exempel röra sig om beräkning av övertid, hur man ska ersätta obekväm arbetstid och beräkna den obligatoriska minsta vilotid som gäller enligt lag eller kollektivavtal för vissa sysselsättningar. Ett speciellt problem är tidtabellen för fordon som rör sig under natten. I tidskritiska situationer på hösten, då man måste veta under vilken av den dubblerade timmen, som en viss händelse inträffade måste man ha specialbestämmelser för exempelvis stämpelur och registering av händelser.

För att säkerställa att inget missförstånd om tiden kan uppstå vid schemalagd radiokommunikation mellan olika länder t.ex använder man i sådana sammanhang alltid tidsangivelser i GMT.

I varma länder med mycket luftkonditionering kan elbehovet öka av sommartid då det är varmare på kvällen än morgonen. Det är en anledning till att få varma länder har det, och det har påpekats i Florida som funderar på att överge sommartid.

Tidskillnaden mot länder utan sommartid eller södra halvklotets sommartid blir svårare att räkna ut. Ännu svårare blir när man ofta inte kan komma överens mellan grannländer om datum för omställning. Inom Europa har man numera samma datum (men inte förr). Likaså inom Nordamerika. I Sydamerika gäller dock att Brasilien inte har samma datum som sina sydliga grannländer, och inom Australien och gentemot Nya Zeeland har man olika datum. I Mellanöstern varierar datumen också. Ett exempel på problem var när Sveriges Television på 1990-talet fick ställa in en direktsändning från Storbritannien med kort varsel, för att man missuppfattat tidsskillnaden av detta skäl.^{[källa behövs]} Under andra världskriget använde Storbritannien dubbel sommartid, medan USA hade sommartid hela året, det vill säga de bytte tidszon en timme.

Den biologiska klockan anpassar sig rätt långsamt och under de första dygnen på sommartiden kan man vara morgontrött och mindre effektiv i arbetet; på kvällen kan man ha svårt att somna och blir ännu mindre utsövd påföljande dag. Man har kunnat konstatera att den förlorade timmen nattsömn leder till fler trafikolyckor måndagen efter övergång till sommartid. Också mängden arbetsolycksfall ökar. Återgången till normaltid har inte en motsvarande kompenserande effekt. Vid höstomställningen uppstår också problem: man vaknar för tidigt på morgonen och blir kvällstrött. Detta uppges vara särskilt besvärande för personer med olika sömnstörningar och kan resultera i nedsatt förmåga och i vissa fall ökat behov av medicinering.

Övrigt

Motsatsen till sommartid är normaltid, ofta även kallad vintertid.

Särskilt de första åren med sommartid hade många svårt att komma ihåg åt vilket håll de skulle ställa sina klockor. Ett sätt att minnas åt vilket håll man ska ställa klockan är med ramsan "Se fram emot sommaren, se tillbaka på sommaren". En annan användbar minnesregel är att tänka på trädgårdsmöblerna eller utegrillen, vilka precis som klockan ställs fram i trädgården inför sommaren och tillbaka in i huset inför vintern.

Ett annat sätt att få bättre fördelning av dagsljuset är att ha klockan framflyttad en timme hela året. Då slipper man ställa om alla klockor två gånger om året. I praktiken byter man tidszon. Så har till exempel Island och Argentina. Nackdelen för båda blir att tidskillnaden mot grannländer varierar under året. Storbritannien provade detta under 1960-talet. Det blev inte så populärt eftersom morgnarna blev mörkare på vintern, så att de som arbetade inomhus inte såg solen alls. En del länder har både och, de har en timme mer än vad som motiveras av longituden, och på sommaren ytterligare en, till exempel Spanien och Ryssland.

GMT (eller UT/UTC) har inte sommartid. Storbritannien använder GMT som sin civila tid bara på vintern – på sommaren används där BST (British Summer Time) som är GMT plus en timme.

En komplikation med sommartid är med klockan i datorer, särskilt när man ändrar regeln för vilket datum sommartid börjar och slutar. Windows har inga dialogrutor för omställningsdatum, endast för land. Då kan man inte justera ev. fel. USA ändrade omställningsdatum år 2007, och många EU-länder inkl. Sverige ändrade 1996. Bland andra Brasilien och Israel har haft problem med tidsomställningen i datorer då landet inte hållit sig till en regel utan ofta ändrat datum.

Till skillnad från bondesamhällen följer människans arbetsdag i industrialiserade samhällen många gånger inte längre solens upp- och nedgång utan följer istället fasta klockslag. Detta i samband med att människan vanligtvis inleder sin vakna period med arbete eller skola innebär i den tempererade klimatzonen att solen går upp under människans sömncykel på sommaren. Genom att flytta fram klockan måste de med fasta arbetstider stiga upp och lägga sig tidigare och har därigenom dagsljus en större andel av sin vakna tid – i de områden där solen går ner innan man lägger sig.

I många vardagstillämpningar är det opraktiskt att göra omställningen av klockor precis den aktuella timmen på natten, utan det görs först under arbetstid på den följande morgonen. Under tidig morgon kommer då dessa klockstyrda system att visa fel. Som exempel kan nämnas manuella omställningar av system med nattläge och dagläge samt offentliga ur.

Eftersom den svenska sommartiden år 1980 började den 6 april d v s bara fem dagar efter den 1 april, passade DN på att ha ett aprilskämt om detta år 1980: DN skrev att sommartiden redan införts i smyg, alla klockor gick fel, ingen visste vad klockan egentligen var och totalt kaos rådde överallt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jaha då var man här igen då, som vissa av er vet så har jag varit borta ett tag från detta med blogg o allNä t. Har inte haft tid med att sitta o skriva en massa och vet inte vad jag skulle ha skrivit då. Händer inte så mycket förutom att jag har...

Ja ni läste rätt, jag må vara ett svin, idiot, elak och även egoist eller tillockmed MANSGRIS. Men när det kommer på fråga om att jag försörjer min familj så kan jag berätta att jag inte är detta. Jag ser alltid till att min familj har det bra och må...

  Helgdagar Gregoriusdagen, förr firad till minne av Gregorius den store (1882 flyttad från 12 mars) Dagens namn I den svenska almanackan Nuvarande – Greger Föregående i bokstavsordning Ernestus – Namnet fanns på dagens d...

Ja denna dagen var inge bra alls. Som jag skrev på FB i mårse så var jag inte alls på banan för att åka  o jobba. Lite febrig och mådde skit med värk o annat.   Hur som så började dagen illa då jag skulle såga upp ett dörr hål i en vägg. Så jag b...

Då sitter man på jobbet och har middag, ja det är inte så mycket utan bara några mackor med ost och lite kaffe. Men det få ju räcka ska ju inte vara någon lyx att jobba eller. Sitter i Båstad och renoverar FD Arbetsförmedlingen så att Soc kan flytt...