”Folk ringde hela natten"

Våldtäktsdömde pojkens familj i skottgluggen för hatvågen mot Bjästa

Sommartid

innebär att lokal tid justeras fram (vanligtvis en timme) under en del av året för att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren. Sommartid används i omkring 70 länder runt om i världen, mer än hälften av dem i Europa.

I tropikerna är sommartid ovanligt (men förekommer), eftersom skillnaden mellan sommar och vinter är mindre. Även i länder närmare polerna gör sommartid mindre nytta eftersom dagsljuset på sommaren i många fall sträcker sig hela det vakna dygnet (trots det har de länderna i allmänhet sommartid). Sommartid användes första gången sommaren 1916, då Tyskland, Sverige, Storbritannien och flera andra länder hade sommartid.

Europa

I de europeiska länderna, utom Island, infaller sommartid mellan den sista söndagen i mars och den sista söndagen i oktober. I västeuropeiska tidszonen (WET, GMT, UTC+0), centraleuropeiska tidszonen (CET, UTC+1) och östeuropeiska tidszonen (EET, UTC+2) växlas mellan sommar- och normaltid vid samma klockslag: 01.00 UTC. Denna sommartid är också föreskriven i ett EU-direktiv. Direktivet undertecknades under Sveriges ordförandeskap av Bosse Ringholm, under en kortare tid hade sommartiden harmoniserats på prov inom unionen.

I Ryssland sker omställningen på samma datum, men klockan 02.00 lokal normaltid i respektive tidszon.

Island använder inte sommartid alls, lokal tid är alltid densamma som UTC, en timme före vad landets läge egentligen motiverar.

Sverige

Sverige införde 1916, samma år som flera andra länder, sommartid på försök mellan den 15 maj och den 30 september, men bönderna protesterade så mycket att försöket inte upprepades efterföljande år.

Efter det impopulära sommartidsförsöket i Sverige, 14 maj–30 september år 1916, infördes sommartiden i landet först år 1980. Det året började sommartiden i Sverige första söndagen i april och avslutades sista söndagen i september, klockan 1.00 UTC. Åren 1981–1995 började den svenska sommartiden sista söndagen i mars och avslutades sista söndagen i september. Sedan 1996 har hela EU gemensam sommartid: den börjar sista söndagen i mars och slutar sista söndagen i oktober. I Sverige regleras sommartiden i förordning 2001:127 om sommartid. Denna förordning baseras på EU-direktivet.

Under sommartiden står solen som högst cirka klockan 13.00 (Haparanda 12.25, Stockholm 12.50, Göteborg 13.10) Tiden varierar några minuter på grund av jordens elliptiska bana runt solen och jordaxelns lutning och orternas longituder. Skillnaden i sann soltid mellan Koster längst i väster och Haparanda längst i öster är cirka 50 minuter .

Fördelar

Den huvudsakliga fördelen med sommartid är att man utnyttjar dygnets ljusa timmar bättre. Eftersom ytterst få människor är uppstigna på morgonen då solen går upp i juni, "senarelägger" man solens uppgång genom att flytta fram klockan en timme. Däremot är betydligt fler människor vakna på kvällen då solen går ned, och får därmed i och med sommartiden en extra ljus timme under den vakna delen av dygnet. Den praktiska nyttan av detta är dock omtvistad eftersom väldigt många idag har flextid och skulle därför själva kunna välja om man vill stiga upp tidigare eller senare på dagen för att maximera dygnets ljusa timmar.

Slutligen har det hävdats att det är en energisparande åtgärd, eftersom fler människor är vakna under den ljusa delen av dygnet, och dessa då inte behöver ha lampor tända i lika stor utsträckning. Det här är däremot omdiskuterat, och några större undersökningar har faktiskt inte gjorts i Sverige, trots att det var ett stort argument när sommartiden infördes.  Viss amerikansk forskning tyder på att det kan röra sig om en energibesparing som är i det närmaste försumbar eller till och med att sommartiden leder till ökad energianvändning genom en ökning av energikrävande aktiviteter.

Nackdelar

En nackdel är att man måste ställa om alla klockor två gånger om året. Ett speciellt problem inställer sig just kring det klockslag då skiftet ska ske. När man övergår från normaltid till sommartid förlorar man plötsligt en timme på dygnet, och när man återställer normaltiden efter sommartiden kommer samma klockslag två gånger. Det blir en mängd praktiska problem, som kräver speciella övergångsbestämmelser. Det kan till exempel röra sig om beräkning av övertid, hur man ska ersätta obekväm arbetstid och beräkna den obligatoriska minsta vilotid som gäller enligt lag eller kollektivavtal för vissa sysselsättningar. Ett speciellt problem är tidtabellen för fordon som rör sig under natten. I tidskritiska situationer på hösten, då man måste veta under vilken av den dubblerade timmen, som en viss händelse inträffade måste man ha specialbestämmelser för exempelvis stämpelur och registering av händelser.

För att säkerställa att inget missförstånd om tiden kan uppstå vid schemalagd radiokommunikation mellan olika länder t.ex använder man i sådana sammanhang alltid tidsangivelser i GMT.

I varma länder med mycket luftkonditionering kan elbehovet öka av sommartid då det är varmare på kvällen än morgonen. Det är en anledning till att få varma länder har det, och det har påpekats i Florida som funderar på att överge sommartid.

Tidskillnaden mot länder utan sommartid eller södra halvklotets sommartid blir svårare att räkna ut. Ännu svårare blir när man ofta inte kan komma överens mellan grannländer om datum för omställning. Inom Europa har man numera samma datum (men inte förr). Likaså inom Nordamerika. I Sydamerika gäller dock att Brasilien inte har samma datum som sina sydliga grannländer, och inom Australien och gentemot Nya Zeeland har man olika datum. I Mellanöstern varierar datumen också. Ett exempel på problem var när Sveriges Television på 1990-talet fick ställa in en direktsändning från Storbritannien med kort varsel, för att man missuppfattat tidsskillnaden av detta skäl.^{[källa behövs]} Under andra världskriget använde Storbritannien dubbel sommartid, medan USA hade sommartid hela året, det vill säga de bytte tidszon en timme.

Den biologiska klockan anpassar sig rätt långsamt och under de första dygnen på sommartiden kan man vara morgontrött och mindre effektiv i arbetet; på kvällen kan man ha svårt att somna och blir ännu mindre utsövd påföljande dag. Man har kunnat konstatera att den förlorade timmen nattsömn leder till fler trafikolyckor måndagen efter övergång till sommartid. Också mängden arbetsolycksfall ökar. Återgången till normaltid har inte en motsvarande kompenserande effekt. Vid höstomställningen uppstår också problem: man vaknar för tidigt på morgonen och blir kvällstrött. Detta uppges vara särskilt besvärande för personer med olika sömnstörningar och kan resultera i nedsatt förmåga och i vissa fall ökat behov av medicinering.

Övrigt

Motsatsen till sommartid är normaltid, ofta även kallad vintertid.

Särskilt de första åren med sommartid hade många svårt att komma ihåg åt vilket håll de skulle ställa sina klockor. Ett sätt att minnas åt vilket håll man ska ställa klockan är med ramsan "Se fram emot sommaren, se tillbaka på sommaren". En annan användbar minnesregel är att tänka på trädgårdsmöblerna eller utegrillen, vilka precis som klockan ställs fram i trädgården inför sommaren och tillbaka in i huset inför vintern.

Ett annat sätt att få bättre fördelning av dagsljuset är att ha klockan framflyttad en timme hela året. Då slipper man ställa om alla klockor två gånger om året. I praktiken byter man tidszon. Så har till exempel Island och Argentina. Nackdelen för båda blir att tidskillnaden mot grannländer varierar under året. Storbritannien provade detta under 1960-talet. Det blev inte så populärt eftersom morgnarna blev mörkare på vintern, så att de som arbetade inomhus inte såg solen alls. En del länder har både och, de har en timme mer än vad som motiveras av longituden, och på sommaren ytterligare en, till exempel Spanien och Ryssland.

GMT (eller UT/UTC) har inte sommartid. Storbritannien använder GMT som sin civila tid bara på vintern – på sommaren används där BST (British Summer Time) som är GMT plus en timme.

En komplikation med sommartid är med klockan i datorer, särskilt när man ändrar regeln för vilket datum sommartid börjar och slutar. Windows har inga dialogrutor för omställningsdatum, endast för land. Då kan man inte justera ev. fel. USA ändrade omställningsdatum år 2007, och många EU-länder inkl. Sverige ändrade 1996. Bland andra Brasilien och Israel har haft problem med tidsomställningen i datorer då landet inte hållit sig till en regel utan ofta ändrat datum.

Till skillnad från bondesamhällen följer människans arbetsdag i industrialiserade samhällen många gånger inte längre solens upp- och nedgång utan följer istället fasta klockslag. Detta i samband med att människan vanligtvis inleder sin vakna period med arbete eller skola innebär i den tempererade klimatzonen att solen går upp under människans sömncykel på sommaren. Genom att flytta fram klockan måste de med fasta arbetstider stiga upp och lägga sig tidigare och har därigenom dagsljus en större andel av sin vakna tid – i de områden där solen går ner innan man lägger sig.

I många vardagstillämpningar är det opraktiskt att göra omställningen av klockor precis den aktuella timmen på natten, utan det görs först under arbetstid på den följande morgonen. Under tidig morgon kommer då dessa klockstyrda system att visa fel. Som exempel kan nämnas manuella omställningar av system med nattläge och dagläge samt offentliga ur.

Eftersom den svenska sommartiden år 1980 började den 6 april d v s bara fem dagar efter den 1 april, passade DN på att ha ett aprilskämt om detta år 1980: DN skrev att sommartiden redan införts i smyg, alla klockor gick fel, ingen visste vad klockan egentligen var och totalt kaos rådde överallt.

Idag händer det nog inget som är värt att skriva om igentligen.

Men några ord kan jag fäll lyskas få in iallafall, gör ett försök.

Haft en sprängande huvudvärk och nästan legat i sängen hela dagen, var nere i garaget och försökte fixa lite men inte till någon nytta.

Grabbens moppe som en bekant vill köpa skulle jag starta så att jag kunde se att den fungerade som den skulle innan försäljning. Men man är ju född med fel stjärna på himelen.

Efter flertal försök så kunde jag se att det droppade olja under den och så men som man tänker så kan det ju vara att den stått ett tag i garaget.

Hur som så började det att rinna rejält under och detta blev då att jag fick lägga mig ner på marken kolla vart det kom från.

Till min fasa så såg jag att motorn spruckigt efter det att krabber vurpade med den i höstas, dessa kina maskiner är inte gjorda för att köra offroad med.

Så nu ska den över till en annan bekant för att se om han kan hjälpa mig att fixa den eller så blir det skrot av den.

Ska ringa min andra bekant som ville köpa den och berätta den dåliga nyheten och så får vi se vad som händer sen.

Tills senare ha en jävligt bra dag

Händelser

• 1351 – De trettios kamp, en vida besjungen och romantiserad riddardrabbning utspelar sig utanför Josselin i Bretagne.
• 1613 – Det första engelska barnet i Kanada föds.
• 1625 – Charles I blir kung av England.
• 1782 – Charles Watson-Wentworth, andre Marquess av Rockingham, blir premiärminister av Storbritannien.
• 1794 – Danmark och Sverige ingår en formell pakt.
• 1958 – Nikita Chrusjtjov blir premiärminister i Sovjetunionen.
• 1975 – Arbetet med att konstruera USA:s första rymdfärja Columbia påbörjas.
• 1977 – Flygolyckan på Teneriffa, där två Boeing 747 kolliderar och åstadkommer världens hittills värsta flygkatastrof med 583 omkomna.
• 1989 – Den svenska tv-kanalen Kanal 5 inleder sina sändningar under namnet Nordic Channel.
• 1995 – Den 67:e oscarsgalan hålls i Shrine Auditorium i Kalifornien, USA.
• 2002 – En självmordsbombare från Hamas utförs organisationens värsta terrordåd som dödar 30 personer och skadar 140.
• 2004 – Två pojkar, 15 och 16 år gamla från Östersund, uppmärksammas i media eftersom de fälls för ofredande då de kallat två jämnåriga flickor för hora respektive slampa. Straffet blir skadestånd à 5 000 kr till vardera flicka och 20 timmars ungdomstjänst. Åtalet var ursprungligen förtal, men ändrades under rättegången till ofredande.

Födda

• 1797 – Robert James Graves, irländsk läkare.
• 1801 – Alexander Barrow, amerikansk politiker, senator 1841–1846.
• 1809 – Georges-Eugène Haussmann, fransk stadsplanerare och finansman.
• 1817 – Karl Wilhelm von Nägeli, schweizisk botaniker.
• 1845 – Wilhelm Conrad Röntgen, tysk fysiker, nobelpristagare 1901.
• 1864 – Agostina Pietrantoni, italiensk nunna och sjuksköterska, helgonförklarad 1994.
• 1883 – Georg Fernquist, svensk teaterkamrer och skådespelare.
• 1888 – Sven Ohlon, svensk rektor och politiker (folkpartist).
• 1889 – Eugen Skjønberg, norsk skådespelare.
• 1892 – John Degerberg, svensk skådespelare.
• 1897 – Gloria Swanson, amerikansk skådespelare.
• 1901
  • Carl Barks, amerikansk Kalle Anka/serietecknare, manusförfattare och konstnär.
  • Eisaku Sato, japansk politiker, premiärminister 1964–1972, mottagare av Nobels fredspris 1974.
• 1907 – Tom Walter, svensk skådespelare.
• 1912 – James Callaghan, brittisk premiärminister 1976–1979.
• 1917 – Cyrus Vance, amerikansk politiker, utrikesminister 1977–1980.
• 1920 – Carl-Henrik Norin, svensk kapellmästare, musikarrangör, kompositör och jazzmusiker (tenorsaxofon).
• 1921 – Harry Järv, finländsk krigsveteran, literaturexpert och översättare.
• 1922
  • Jules Olitski, ryskfödd amerikansk konstnär och lärare.
  • Bengt Sundmark, svensk skådespelare.
• 1923 – Ulla Sallert, svensk sångerska, skådespelerska.
• 1924 – Sarah Vaughan, amerikansk jazzsångerska.
• 1926 – Ulf von Zweigbergk, svensk skådespelare.
• 1927 – Mstislav Rostropovitj, rysk cellist och dirigent.
• 1930 – David Janssen, amerikansk skådespelare.
• 1940 – Christina Jutterström, svensk journalist, chefredaktör för Dagens Nyheter 1982–1995 och för Expressen 1995–1996, vd för Sveriges Television 2001–2006.
• 1941
  • Ivan Gašparovič, slovakisk politiker, president 2004–.
  • Annica Risberg, svensk skådespelare och sångerska.
• 1942
  • Hans Ernback, svensk skådespelare, teaterregissör dramatiker och konstnär.
  • Michael York, brittisk skådespelare.
• 1950 – Lars-Gunnar Blom, svensk författare.
• 1956 – Thomas Wassberg. (Säcken), svensk längdskidåkare, tilldelad Svenska Dagbladets guldmedalj 1980 som han dock inte tog emot.
• 1963
  • Quentin Tarantino, amerikansk filmregissör, skådespelare och manusförfattare.
  • Xuxa, egentligen Maria da Graça Meneghel, amerikansk-brasiliansk skådespelare, tv-programledare, strippa och porrskådespelare.
• 1970 – Mariah Carey, amerikansk sångerska och skådespelare.
• 1971 – Johan Becker, finlandssvensk popsångare
• 1974 – Gaizka Mendieta, spansk fotbollsspelare
• 1975 – Stacy Ferguson, amerikansk skådespelare och musiker, medlem i Black Eyed Peas.
• 1988 – Brenda Song, amerikansk skådespelerska

Avlidna

• 1191 – Clemens III, påve 1187–1191.
• 1378 – Gregorius XI, påve från 1370.
• 1482 – Maria av Burgund, österrikisk drottning.
• 1625 – Jakob I av England, kung av England och Skottland.
• 1714 – Charlotta Amalia av Hessen-Kassel, dansk drottning 1667–1699.
• 1770 – Giovanni Battista Tiepolo, italiensk målare.
• 1805 – Johan Murberg, pedagog, författare, ledamot av Svenska Akademien.
• 1809 – Joseph Marie Vien, fransk målare.
• 1850 – Wilhelm Beer, tysk astronom.
• 1889 – John Bright, brittisk politiker.
• 1934 – Carrie E. Breck, amerikansk sångförfattare.
• 1966 – Ragnar Josephson, professor i konsthistoria, chef för Dramaten i Stockholm 1948–1951, ledamot av Svenska Akademien från 1966.
• 1968 – Jurij Gagarin, sovjetrysk kosmonaut, första människan i rymden.
• 1981
  • Olle Björklund, svensk skådespelare och tv-reporter.
  • John Elfström, svensk skådespelare.
• 1984 – Jack Donohue, amerikansk filmregissör, koreograf, skådespelare och dansare.
• 1989
  • May Allison, amerikansk skådespelare.
  • Ruth Stevens, svensk skådespelare.
• 1998 – Ferdinand Anton Ernst Porsche, österrikisk-tysk bilkonstruktör.
• 2000 – Ian Dury, brittisk rockmusiker.
• 2002
  • Milton Berle, amerikansk manusförfattare, kompositör, komiker och skådespelare.
  • Dudley Moore, brittisk skådespelare.
  • Billy Wilder, amerikansk filmregissör.
• 2005 – Bengt Bedrup, svensk tv-profil.
• 2007
  • Hans Hedberg, 89, svensk skulptör.
  • Paul C. Lauterbur, 77, amerikansk fysiker och nobelpristagare

I den svenska almanackan

• Nuvarande – Rudolf och Ralf
• Föregående i bokstavsordning
  • Gustav – Namnet förekom tidvis på både 6 juli och 9 december, innan det 1708 flyttades till dagens datum. 1774 flyttades det till 6 juni, där det har funnits sedan dess.
  • Ralf – Namnet infördes 1986 på 26 juni, men flyttades 1993 till dagens datum och har funnits där sedan dess.
  • Raymond – Namnet infördes 1986 på 3 november, men flyttades 1993 till dagens datum och utgick 2001.
  • Rode – Namnet inöfrdes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
  • Rudi – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
  • Rudolf – Namnet fanns före 1901 på 17 april, men flyttades detta år till dagens datum. 1993 flyttades det till 27 augusti, men återfördes 2001 till dagens datum.
  • Rupert – Namnet infördes, till minne av Bayerns apostel Rupertus av Salzburg, som dog 718, på dagens datum 1774. Det fanns där fram till 1901, då det utgick.
• Föregående i kronologisk ordning
  • Före 1708 – ?
  • 1708–1773 – Gustav
  • 1774–1900 – Rupert
  • 1901–1985 – Rudolf
  • 1986–1992 – Rudolf, Rode och Rudi
  • 1993–2000 – Ralf och Raymond
  • Från 2001 – Rudolf och Ralf